Other Translations: English

From:

PreviousNext

Saṁyutta Nikāya 44.8 Verbundene Lehrreden 44.8

1. Abyākatavagga 1. Das Kapitel über die nicht erklärten Punkte

Vacchagottasutta Mit Vacchagotta

Atha kho vacchagotto paribbājako yena bhagavā tenupasaį¹…kami; upasaį¹…kamitvā bhagavatā saddhiṁ sammodi. Da ging der Wanderer Vacchagotta zum Buddha und tauschte Willkommensgrüße mit ihm aus.

SammodanÄ«yaṁ kathaṁ sāraṇīyaṁ vÄ«tisāretvā ekamantaṁ nisÄ«di. Ekamantaṁ nisinno kho vacchagotto paribbājako bhagavantaṁ etadavoca: Nach der Begrüßung und dem Austausch von Hƶflichkeiten setzte er sich zur Seite hin und sagte zum Buddha:

ā€œkiṁ nu kho, bho gotama, sassato lokoā€ti? ā€žWerter Gotama, ist das richtig: ā€šDas Weltall ist ewigā€˜?ā€œ

ā€œAbyākataṁ kho etaṁ, vaccha, mayā: ā€˜sassato loko’ti …pe…. ā€žDas wurde von mir nicht erklƤrt, Vaccha.ā€œ …

ā€œKiṁ pana, bho gotama, ā€˜neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraį¹‡Äā€™ā€ti? ā€žDann ist das richtig: ā€šEin Klargewordener besteht nach dem Tod weder fort, noch besteht er nicht fortā€˜?ā€œ

ā€œEtampi kho, vaccha, abyākataṁ mayā: ā€žAuch das wurde von mir nicht erklƤrt.ā€œ

ā€˜neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraį¹‡Äā€™ā€ti.

ā€œKo nu kho, bho gotama, hetu, ko paccayo, yena aƱƱatitthiyānaṁ paribbājakānaṁ evaṁ puį¹­į¹­hānaṁ evaṁ veyyākaraṇaṁ hoti: ā€žWas ist der Grund, werter Gotama, was ist die Ursache, dass Wanderer anderer Konfessionen, wenn man ihnen diese Fragen stellt, eine dieser Antworten für richtig erklƤren?

ā€˜sassato loko’ti vā …pe…

ā€˜neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti vā?

Ko pana, bho gotama, hetu, ko paccayo, yena bhoto gotamassa evaṁ puį¹­į¹­hassa na evaṁ veyyākaraṇaṁ hoti: Und was ist der Grund, was ist die Ursache, dass der werte Gotama, wenn man ihm diese Fragen stellt, keine dieser Antworten für richtig erklƤrt?ā€œ

ā€˜sassato loko’tipi …pe…

ā€˜neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’tipÄ«ā€ti?

ā€œAƱƱatitthiyā kho, vaccha, paribbājakā rÅ«paṁ attato samanupassanti, rÅ«pavantaṁ vā attānaṁ, attani vā rÅ«paṁ, rÅ«pasmiṁ vā attānaṁ. ā€žVaccha, die Wanderer anderer Konfessionen betrachten Form als das Selbst, das Selbst als etwas, das Form hat, Form als im Selbst oder das Selbst als in der Form.

Vedanaṁ attato samanupassanti …pe… Sie betrachten Gefühl als das Selbst …

saƱƱaṁ …pe… Sie betrachten Wahrnehmung als das Selbst …

saį¹…khāre …pe… Sie betrachten Willensbildungsprozesse als das Selbst …

viññāṇaṁ attato samanupassanti, viññāṇavantaṁ vā attānaṁ, attani vā viññāṇaṁ, viññāṇasmiṁ vā attānaṁ. Sie betrachten Bewusstsein als das Selbst, das Selbst als etwas, das Bewusstsein hat, Bewusstsein als im Selbst oder das Selbst als im Bewusstsein.

Tasmā aƱƱatitthiyānaṁ paribbājakānaṁ evaṁ puį¹­į¹­hānaṁ evaṁ veyyākaraṇaṁ hoti: Darum erklƤren Wanderer anderer Konfessionen, wenn man ihnen diese Fragen stellt, eine dieser Antworten für richtig.

ā€˜sassato loko’ti vā …pe…

ā€˜neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti vā.

Tathāgato ca kho, vaccha, arahaṁ sammāsambuddho na rūpaṁ attato samanupassati, na rūpavantaṁ vā attānaṁ, na attani vā rūpaṁ, na rūpasmiṁ vā attānaṁ. Der Klargewordene betrachtet nicht Form als das Selbst, das Selbst als etwas, das Form hat, Form als im Selbst oder das Selbst als in der Form.

Na vedanaṁ attato samanupassati …pe… Er betrachtet nicht Gefühl als das Selbst …

na saƱƱaṁ …pe… Er betrachtet nicht Wahrnehmung als das Selbst …

na saį¹…khāre …pe… Er betrachtet nicht Willensbildungsprozesse als das Selbst …

na viññāṇaṁ attato samanupassati, na viññāṇavantaṁ vā attānaṁ, na attani vā viññāṇaṁ, na viññāṇasmiṁ vā attānaṁ. Er betrachtet nicht Bewusstsein als das Selbst, das Selbst als etwas, das Bewusstsein hat, Bewusstsein als im Selbst oder das Selbst als im Bewusstsein.

Tasmā tathāgatassa evaṁ puį¹­į¹­hassa na evaṁ veyyākaraṇaṁ hoti: Darum erklƤrt er, wenn man ihm diese Fragen stellt, keine dieser Antworten für richtig.ā€œ

ā€˜sassato loko’tipi …pe…

ā€˜neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’tipÄ«ā€ti.

Atha kho vacchagotto paribbājako uį¹­į¹­hāyāsanā yenāyasmā mahāmoggallāno tenupasaį¹…kami; upasaį¹…kamitvā āyasmatā mahāmoggallānena saddhiṁ sammodi. Da erhob sich der Wanderer Vacchagotta von seinem Sitz, ging zum Ehrwürdigen Mahāmoggallāna und tauschte Willkommensgrüße mit ihm aus.

SammodanÄ«yaṁ kathaṁ sāraṇīyaṁ vÄ«tisāretvā ekamantaṁ nisÄ«di. Ekamantaṁ nisinno kho vacchagotto paribbājako āyasmantaṁ mahāmoggallānaṁ etadavoca: Nach der Begrüßung und dem Austausch von Hƶflichkeiten setzte er sich zur Seite hin. Er stellte Mahāmoggallāna die gleichen Fragen und erhielt die gleichen Antworten.

ā€œkiṁ nu kho, bho moggallāna, sassato lokoā€ti?

ā€œAbyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā: ā€˜sassato loko’ti …pe….

ā€œKiṁ pana, bho moggallāna, ā€˜neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraį¹‡Äā€™ā€ti?

ā€œEtampi kho, vaccha, abyākataṁ bhagavatā:

ā€˜neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraį¹‡Äā€™ā€ti.

ā€œKo nu kho, bho moggallāna, hetu, ko paccayo, yena aƱƱatitthiyānaṁ paribbājakānaṁ evaṁ puį¹­į¹­hānaṁ evaṁ veyyākaraṇaṁ hoti:

ā€˜sassato loko’ti vā …pe…

ā€˜neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti vā?

Ko pana, bho moggallāna, hetu, ko paccayo yena samaṇassa gotamassa evaṁ puį¹­į¹­hassa na evaṁ veyyākaraṇaṁ hoti:

ā€˜sassato loko’tipi …pe…

ā€˜neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’tipÄ«ā€ti?

ā€œAƱƱatitthiyā kho, vaccha, paribbājakā rÅ«paṁ attato samanupassanti, rÅ«pavantaṁ vā attānaṁ, attani vā rÅ«paṁ, rÅ«pasmiṁ vā attānaṁ.

Vedanaṁ attato samanupassanti …pe…

saƱƱaṁ …pe…

saį¹…khāre …pe…

viññāṇaṁ attato samanupassanti, viññāṇavantaṁ vā attānaṁ, attani vā viññāṇaṁ, viññāṇasmiṁ vā attānaṁ.

Tasmā aƱƱatitthiyānaṁ paribbājakānaṁ evaṁ puį¹­į¹­hānaṁ evaṁ veyyākaraṇaṁ hoti:

ā€˜sassato loko’ti vā …pe…

ā€˜neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti vā.

Tathāgato ca kho, vaccha, arahaṁ sammāsambuddho na rūpaṁ attato samanupassati, na rūpavantaṁ vā attānaṁ, na attani vā rūpaṁ, na rūpasmiṁ vā attānaṁ.

Na vedanaṁ attato samanupassati …pe…

na saƱƱaṁ …pe…

na saį¹…khāre …pe…

na viññāṇaṁ attato samanupassati, na viññāṇavantaṁ vā attānaṁ, na attani vā viññāṇaṁ, na viññāṇasmiṁ vā attānaṁ.

Tasmā tathāgatassa evaṁ puį¹­į¹­hassa na evaṁ veyyākaraṇaṁ hoti:

ā€˜sassato loko’tipi, ā€˜asassato loko’tipi, ā€˜antavā loko’tipi, ā€˜anantavā loko’tipi, ā€˜taṁ jÄ«vaṁ taṁ sarÄ«ran’tipi, ā€˜aƱƱaṁ jÄ«vaṁ aƱƱaṁ sarÄ«ran’tipi, ā€˜hoti tathāgato paraṁ maraṇā’tipi, ā€˜na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’tipi, ā€˜hoti ca na ca hoti tathāgato paraṁ maraṇā’tipi, ā€˜neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’tipÄ«ā€ti.

ā€œAcchariyaṁ, bho moggallāna, abbhutaṁ, bho moggallāna. Er sagte: ā€žEs ist unglaublich, werter Moggallāna, es ist erstaunlich!

Yatra hi nāma satthu ca sāvakassa ca atthena attho byañjanena byañjanaṁ saṁsandissati, samessati, na virodhayissati, yadidaṁ aggapadasmiṁ. Wie doch Bedeutung und Ausdruck von Lehrer und Schüler zusammenpassen und widerspruchsfrei übereinstimmen, wenn es um den wichtigsten Gegenstand geht!

Idānāhaṁ, bho moggallāna, samaṇaṁ gotamaṁ upasaį¹…kamitvā etamatthaṁ apucchiṁ. Gerade war ich zum Asketen Gotama gegangen und hatte ihn über diese Sache befragt.

Samaṇopi me gotamo etehi padehi etehi byaƱjanehi etamatthaṁ byākāsi, seyyathāpi bhavaṁ moggallāno. Und er hat es mir mit den gleichen Worten und Ausdrücken erklƤrt wie der werte Moggallāna.

Acchariyaṁ, bho moggallāna, abbhutaṁ, bho moggallāna. Es ist unglaublich, werter Moggallāna, es ist erstaunlich!

Yatra hi nāma satthu ca sāvakassa ca atthena attho byaƱjanena byaƱjanaṁ saṁsandissati samessati na virodhayissati, yadidaṁ aggapadasminā€ti. Wie doch Bedeutung und Ausdruck von Lehrer und Schüler zusammenpassen und widerspruchsfrei übereinstimmen, wenn es um den wichtigsten Gegenstand geht!ā€œ

Aṭṭhamaṁ.
PreviousNext