Other Translations: English

From:

PreviousNext

Saṁyutta Nikāya 44.7 Verbundene Lehrreden 44.7

1. Abyākatavagga 1. Das Kapitel über die nicht erklärten Punkte

Moggallānasutta Mit Moggallāna

Atha kho vacchagotto paribbājako yenāyasmā mahāmoggallāno tenupasaį¹…kami; upasaį¹…kamitvā āyasmatā mahāmoggallānena saddhiṁ sammodi. Da ging der Wanderer Vacchagotta zum Ehrwürdigen Mahāmoggallāna und tauschte Willkommensgrüße mit ihm aus.

SammodanÄ«yaṁ kathaṁ sāraṇīyaṁ vÄ«tisāretvā ekamantaṁ nisÄ«di. Ekamantaṁ nisinno kho vacchagotto paribbājako āyasmantaṁ mahāmoggallānaṁ etadavoca: Nach der Begrüßung und dem Austausch von Hƶflichkeiten setzte er sich zur Seite hin und sagte zu Mahāmoggallāna:

ā€œKiṁ nu kho, bho moggallāna, sassato lokoā€ti? ā€žWerter Moggallāna, ist das richtig: ā€šDas Weltall ist ewigā€˜?ā€œ

ā€œAbyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā: ā€žVaccha, das wurde vom Buddha nicht erklƤrt.ā€œ

ā€˜sassato lokoā€™ā€ti.

ā€œKiṁ pana, bho moggallāna, asassato lokoā€ti? ā€žDann ist das richtig: ā€šDas Weltall ist zeitlichā€˜ …

ā€œEtampi kho, vaccha, abyākataṁ bhagavatā:

ā€˜asassato lokoā€™ā€ti.

ā€œKiṁ nu kho, bho moggallāna, antavā lokoā€ti? ā€šDas Weltall ist endlichā€˜ …

ā€œAbyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā:

ā€˜antavā lokoā€™ā€ti.

ā€œKiṁ pana, bho moggallāna, anantavā lokoā€ti? ā€šDas Weltall ist unendlichā€˜ …

ā€œEtampi kho, vaccha, abyākataṁ bhagavatā:

ā€˜anantavā lokoā€™ā€ti.

ā€œKiṁ nu kho, bho moggallāna, taṁ jÄ«vaṁ taṁ sarÄ«ranā€ti? ā€šSeele und Kƶrper sind dasselbeā€˜ …

ā€œAbyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā:

ā€˜taṁ jÄ«vaṁ taṁ sarÄ«ranā€™ā€ti.

ā€œKiṁ pana, bho moggallāna, aƱƱaṁ jÄ«vaṁ aƱƱaṁ sarÄ«ranā€ti? ā€šSeele und Kƶrper sind verschiedene Dingeā€˜ …

ā€œEtampi kho, vaccha, abyākataṁ bhagavatā:

ā€˜aƱƱaṁ jÄ«vaṁ aƱƱaṁ sarÄ«ranā€™ā€ti.

ā€œKiṁ nu kho, bho moggallāna, hoti tathāgato paraṁ maraį¹‡Äā€ti? ā€šEin Klargewordener besteht nach dem Tod fortā€˜ …

ā€œAbyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā:

ā€˜hoti tathāgato paraṁ maraį¹‡Äā€™ā€ti.

ā€œKiṁ pana, bho moggallāna, na hoti tathāgato paraṁ maraį¹‡Äā€ti? ā€šEin Klargewordener besteht nach dem Tod nicht fortā€˜ …

ā€œEtampi kho, vaccha, abyākataṁ bhagavatā:

ā€˜na hoti tathāgato paraṁ maraį¹‡Äā€™ā€ti.

ā€œKiṁ nu kho, bho moggallāna, hoti ca na ca hoti tathāgato paraṁ maraį¹‡Äā€ti? ā€šEin Klargewordener besteht nach dem Tod fort und besteht auch nicht fortā€˜ …

ā€œAbyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā:

ā€˜hoti ca na ca hoti tathāgato paraṁ maraį¹‡Äā€™ā€ti.

ā€œKiṁ pana, bho moggallāna, neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraį¹‡Äā€ti? ā€šEin Klargewordener besteht nach dem Tod weder fort, noch besteht er nicht fortā€˜?ā€œ

ā€œEtampi kho, vaccha, abyākataṁ bhagavatā: ā€žAuch das wurde vom Buddha nicht erklƤrt.ā€œ

ā€˜neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraį¹‡Äā€™ā€ti.

ā€œKo nu kho, bho moggallāna, hetu ko paccayo, yena aƱƱatitthiyānaṁ paribbājakānaṁ evaṁ puį¹­į¹­hānaṁ evaṁ veyyākaraṇaṁ hotiā€”ā€žWas ist der Grund, werter Moggallāna, was ist die Ursache, dass Wanderer anderer Konfessionen, wenn man ihnen diese Fragen stellt, eine dieser Antworten für richtig erklƤren?

sassato lokoti vā, asassato lokoti vā, antavā lokoti vā, anantavā lokoti vā, taṁ jÄ«vaṁ taṁ sarÄ«ranti vā, aƱƱaṁ jÄ«vaṁ aƱƱaṁ sarÄ«ranti vā, hoti tathāgato paraṁ maraṇāti vā, na hoti tathāgato paraṁ maraṇāti vā, hoti ca na ca hoti tathāgato paraṁ maraṇāti vā, neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraṇāti vā?

Ko pana, bho moggallāna, hetu ko paccayo, yena samaṇassa gotamassa evaṁ puį¹­į¹­hassa na evaṁ veyyākaraṇaṁ hoti—Und was ist der Grund, was ist die Ursache, dass der Asket Gotama, wenn man ihm diese Fragen stellt, keine dieser Antworten für richtig erklƤrt?ā€œ

sassato lokotipi, asassato lokotipi, antavā lokotipi, anantavā lokotipi, taṁ jÄ«vaṁ taṁ sarÄ«rantipi, aƱƱaṁ jÄ«vaṁ aƱƱaṁ sarÄ«rantipi, hoti tathāgato paraṁ maraṇātipi, na hoti tathāgato paraṁ maraṇātipi, hoti ca na ca hoti tathāgato paraṁ maraṇātipi, neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraṇātipÄ«ā€ti?

ā€œAƱƱatitthiyā kho, vaccha, paribbājakā cakkhuṁ ā€˜etaṁ mama, esohamasmi, eso me attā’ti samanupassanti …pe… ā€žVaccha, die Wanderer anderer Konfessionen betrachten das Auge so: ā€šDas ist mein, das bin ich, das ist mein Selbst.ā€˜

jivhaṁ ā€˜etaṁ mama, esohamasmi, eso me attā’ti samanupassanti …pe… Sie betrachten das Ohr … die Nase … die Zunge … den Kƶrper …

manaṁ ā€˜etaṁ mama, esohamasmi, eso me attā’ti samanupassanti. den Geist so: ā€šDas ist mein, das bin ich, das ist mein Selbst.ā€˜

Tasmā aƱƱatitthiyānaṁ paribbājakānaṁ evaṁ puį¹­į¹­hānaṁ evaṁ veyyākaraṇaṁ hoti—Darum erklƤren Wanderer anderer Konfessionen, wenn man ihnen diese Fragen stellt, eine dieser Antworten für richtig.

sassato lokoti vā …pe…

neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraṇāti vā.

Tathāgato ca kho, vaccha, arahaṁ sammāsambuddho cakkhuṁ ā€˜netaṁ mama, nesohamasmi, na meso attā’ti samanupassati …pe… Der Klargewordene, der Vollendete, der vollkommen erwachte Buddha betrachtet das Auge so: ā€šDas ist nicht mein, das bin nicht ich, das ist nicht mein Selbst.ā€˜

jivhaṁ ā€˜netaṁ mama, nesohamasmi, na meso attā’ti samanupassati …pe… Er betrachtet das Ohr … die Nase … die Zunge … den Kƶrper …

manaṁ ā€˜netaṁ mama, nesohamasmi, na meso attā’ti samanupassati. den Geist so: ā€šDas ist nicht mein, das bin nicht ich, das ist nicht mein Selbst.ā€˜

Tasmā tathāgatassa evaṁ puį¹­į¹­hassa na evaṁ veyyākaraṇaṁ hoti—Darum erklƤrt er, wenn man ihm diese Fragen stellt, keine dieser Antworten für richtig.ā€œ

sassato lokotipi …pe…

neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraṇātipÄ«ā€ti.

Atha kho vacchagotto paribbājako uį¹­į¹­hāyāsanā yena bhagavā tenupasaį¹…kami; upasaį¹…kamitvā bhagavatā saddhiṁ sammodi. Da erhob sich der Wanderer Vacchagotta von seinem Sitz, ging zum Buddha und tauschte Willkommensgrüße mit ihm aus.

SammodanÄ«yaṁ kathaṁ sāraṇīyaṁ vÄ«tisāretvā ekamantaṁ nisÄ«di. Ekamantaṁ nisinno kho vacchagotto paribbājako bhagavantaṁ etadavoca: Nach der Begrüßung und dem Austausch von Hƶflichkeiten setzte er sich zur Seite hin. Er stellte dem Buddha die gleichen Fragen und erhielt die gleichen Antworten.

ā€œkiṁ nu kho, bho gotama, sassato lokoā€ti?

ā€œAbyākataṁ kho etaṁ, vaccha, mayā: ā€˜sassato loko’ti …pe….

ā€œKiṁ pana, bho gotama, neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraį¹‡Äā€ti?

ā€œEtampi kho, vaccha, abyākataṁ mayā:

ā€˜neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraį¹‡Äā€™ā€ti.

ā€œKo nu kho, bho gotama, hetu ko paccayo, yena aƱƱatitthiyānaṁ paribbājakānaṁ evaṁ puį¹­į¹­hānaṁ evaṁ veyyākaraṇaṁ hoti:

ā€˜sassato loko’ti vā …pe…

ā€˜neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti vā?

Ko pana, bho gotama, hetu ko paccayo, yena bhoto gotamassa evaṁ puį¹­į¹­hassa na evaṁ veyyākaraṇaṁ hoti:

ā€˜sassato loko’tipi …pe…

ā€˜neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’tipÄ«ā€ti?

ā€œAƱƱatitthiyā kho, vaccha, paribbājakā cakkhuṁ ā€˜etaṁ mama, esohamasmi, eso me attā’ti samanupassanti …pe…

jivhaṁ ā€˜etaṁ mama, esohamasmi, eso me attā’ti samanupassanti …pe…

manaṁ ā€˜etaṁ mama, esohamasmi, eso me attā’ti samanupassanti.

Tasmā aƱƱatitthiyānaṁ paribbājakānaṁ evaṁ puį¹­į¹­hānaṁ evaṁ veyyākaraṇaṁ hoti:

ā€˜sassato loko’ti vā …pe…

ā€˜neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti vā.

Tathāgato ca kho, vaccha, arahaṁ sammāsambuddho cakkhuṁ ā€˜netaṁ mama, nesohamasmi, na meso attā’ti samanupassati …pe…

jivhaṁ ā€˜netaṁ mama, nesohamasmi, na meso attā’ti samanupassati …pe…

manaṁ ā€˜netaṁ mama, nesohamasmi, na meso attā’ti samanupassati.

Tasmā tathāgatassa evaṁ puį¹­į¹­hassa na evaṁ veyyākaraṇaṁ hoti:

ā€˜sassato loko’tipi, ā€˜asassato loko’tipi, ā€˜antavā loko’tipi, ā€˜anantavā loko’tipi, ā€˜taṁ jÄ«vaṁ taṁ sarÄ«ran’tipi, ā€˜aƱƱaṁ jÄ«vaṁ aƱƱaṁ sarÄ«ran’tipi, ā€˜hoti tathāgato paraṁ maraṇā’tipi, ā€˜na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’tipi, ā€˜hoti ca na ca hoti tathāgato paraṁ maraṇā’tipi, ā€˜neva hoti na na hoti tathāgato paraṁ maraṇā’tipÄ«ā€ti.

ā€œAcchariyaṁ, bho gotama, abbhutaṁ, bho gotama. Er sagte: ā€žEs ist unglaublich, werter Gotama, es ist erstaunlich!

Yatra hi nāma satthu ca sāvakassa ca atthena attho byañjanena byañjanaṁ saṁsandissati samessati na virodhayissati, yadidaṁ aggapadasmiṁ. Wie doch Bedeutung und Ausdruck von Lehrer und Schüler zusammenpassen und widerspruchsfrei übereinstimmen, wenn es um den wichtigsten Gegenstand geht!

Idānāhaṁ, bho gotama, samaṇaṁ mahāmoggallānaṁ upasaį¹…kamitvā etamatthaṁ apucchiṁ. Gerade war ich zum Asketen Mahāmoggallāna gegangen und hatte ihn über diese Sache befragt.

Samaṇopi me moggallāno etehi padehi etehi byaƱjanehi tamatthaṁ byākāsi, seyyathāpi bhavaṁ gotamo. Und er hat es mir mit den gleichen Worten und Ausdrücken erklƤrt wie der werte Gotama.

Acchariyaṁ, bho gotama, abbhutaṁ, bho gotama. Es ist unglaublich, werter Gotama, es ist erstaunlich!

Yatra hi nāma satthu ca sāvakassa ca atthena attho byaƱjanena byaƱjanaṁ saṁsandissati samessati na virodhayissati, yadidaṁ aggapadasminā€ti. Wie doch Bedeutung und Ausdruck von Lehrer und Schüler zusammenpassen und widerspruchsfrei übereinstimmen, wenn es um den wichtigsten Gegenstand geht!ā€œ

Sattamaṁ.
PreviousNext