Other Translations: English

From:

PreviousNext

Aį¹…guttara Nikāya 10.87 Nummerierte Lehrreden 10.87

9. Theravagga 9. Das Kapitel mit OrdensƤltesten

Nappiyasutta Disziplinarische Angelegenheiten

Tatra kho bhagavā kālaį¹…kataṁ bhikkhuṁ ārabbha bhikkhÅ« āmantesi: Da wandte sich der Buddha in Bezug auf den Mƶnch Kalandaka an die Mƶnche und Nonnen:

ā€œbhikkhavoā€ti. ā€žMƶnche und Nonnen!ā€œ

ā€œBhadanteā€ti te bhikkhÅ« bhagavato paccassosuṁ. ā€žEhrwürdiger Herrā€œ, antworteten sie.

Bhagavā etadavoca: Der Buddha sagte:

ā€œIdha, bhikkhave, bhikkhu adhikaraṇiko hoti, adhikaraṇasamathassa na vaṇṇavādÄ«. ā€žDa bringt ein Mƶnch eine disziplinarische Angelegenheit auf und lobt es nicht, disziplinarische Angelegenheiten beizulegen.

Yampi, bhikkhave, bhikkhu adhikaraṇiko hoti adhikaraṇasamathassa na vaṇṇavādÄ«, ayampi dhammo na piyatāya na garutāya na bhāvanāya na sāmaƱƱāya na ekÄ«bhāvāya saṁvattati. Diese Eigenschaft führt nicht zu Zuneigung, Achtung, WertschƤtzung, Eintracht und Einigkeit.

Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu na sikkhākāmo hoti, sikkhāsamādānassa na vaṇṇavādÄ«. Dann will sich da ein Mƶnch nicht schulen und lobt es nicht, die Schulung zu unternehmen. …

Yampi, bhikkhave, bhikkhu na sikkhākāmo hoti sikkhāsamādānassa na vaṇṇavādÄ«, ayampi dhammo na piyatāya na garutāya na bhāvanāya na sāmaƱƱāya na ekÄ«bhāvāya saṁvattati.

Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu pāpiccho hoti, icchāvinayassa na vaṇṇavādÄ«. Dann hat da ein Mƶnch unlautere Wünsche und lobt es nicht, sich von Wünschen loszumachen. …

Yampi, bhikkhave, bhikkhu pāpiccho hoti icchāvinayassa na vaṇṇavādÄ«, ayampi dhammo na piyatāya na garutāya na bhāvanāya na sāmaƱƱāya na ekÄ«bhāvāya saṁvattati.

Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu kodhano hoti, kodhavinayassa na vaṇṇavādÄ«. Dann ist da ein Mƶnch reizbar und lobt es nicht, sich von Zorn loszumachen. …

Yampi, bhikkhave, bhikkhu kodhano hoti kodhavinayassa na vaṇṇavādÄ«, ayampi dhammo na piyatāya na garutāya na bhāvanāya na sāmaƱƱāya na ekÄ«bhāvāya saṁvattati.

Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu makkhÄ« hoti, makkhavinayassa na vaṇṇavādÄ«. Dann verunglimpft da ein Mƶnch andere und lobt es nicht, sich vom Verunglimpfen loszumachen. …

Yampi, bhikkhave, bhikkhu makkhÄ« hoti makkhavinayassa na vaṇṇavādÄ«, ayampi dhammo na piyatāya na garutāya na bhāvanāya na sāmaƱƱāya na ekÄ«bhāvāya saṁvattati.

Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu saį¹­ho hoti, sāṭheyyavinayassa na vaṇṇavādÄ«. Dann ist da ein Mƶnch verschlagen und lobt es nicht, sich von Verschlagenheit loszumachen. …

Yampi, bhikkhave, bhikkhu saį¹­ho hoti sāṭheyyavinayassa na vaṇṇavādÄ«, ayampi dhammo na piyatāya na garutāya na bhāvanāya na sāmaƱƱāya na ekÄ«bhāvāya saṁvattati.

Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu māyāvÄ« hoti, māyāvinayassa na vaṇṇavādÄ«. Dann ist da ein Mƶnch hinterhƤltig und lobt es nicht, sich von HinterhƤltigkeit loszumachen. …

Yampi, bhikkhave, bhikkhu māyāvÄ« hoti māyāvinayassa na vaṇṇavādÄ«, ayampi dhammo na piyatāya na garutāya na bhāvanāya na sāmaƱƱāya na ekÄ«bhāvāya saṁvattati.

Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu dhammānaṁ na nisāmakajātiko hoti, dhammanisantiyā na vaṇṇavādÄ«. Dann gibt da ein Mƶnch auf die Lehren nicht acht und lobt es nicht, auf die Lehren achtzugeben. …

Yampi, bhikkhave, bhikkhu dhammānaṁ na nisāmakajātiko hoti dhammanisantiyā na vaṇṇavādÄ«, ayampi dhammo na piyatāya na garutāya na bhāvanāya na sāmaƱƱāya na ekÄ«bhāvāya saṁvattati.

Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu na paį¹­isallÄ«no hoti, paį¹­isallānassa na vaṇṇavādÄ«. Dann zieht sich da ein Mƶnch nicht zur Klausur zurück und lobt nicht die Klausur. …

Yampi, bhikkhave, bhikkhu na paį¹­isallÄ«no hoti paį¹­isallānassa na vaṇṇavādÄ«, ayampi dhammo na piyatāya na garutāya na bhāvanāya na sāmaƱƱāya na ekÄ«bhāvāya saṁvattati.

Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu sabrahmacārÄ«naṁ na paį¹­isanthārako hoti, paį¹­isanthārakassa na vaṇṇavādÄ«. Dann ist da ein Mƶnch ungastlich zu seinen geistlichen GefƤhrten und lobt nicht die Gastfreundschaft.

Yampi, bhikkhave, bhikkhu sabrahmacārÄ«naṁ na paį¹­isanthārako hoti paį¹­isanthārakassa na vaṇṇavādÄ«, ayampi dhammo na piyatāya na garutāya na bhāvanāya na sāmaƱƱāya na ekÄ«bhāvāya saṁvattati. Diese Eigenschaft führt nicht zu Zuneigung, Achtung, WertschƤtzung, Eintracht und Einigkeit.

Evarūpassa, bhikkhave, bhikkhuno kiñcāpi evaṁ icchā uppajjeyya: Selbst wenn ein solcher Mönch vielleicht wünscht:

ā€˜aho vata maṁ sabrahmacārÄ« sakkareyyuṁ garuṁ kareyyuṁ māneyyuṁ pÅ«jeyyun’ti, atha kho naṁ sabrahmacārÄ« na ceva sakkaronti na garuṁ karonti na mānenti na pÅ«jenti. ā€šDass mich doch meine geistlichen GefƤhrten ehren, achten, würdigen und verehren würden!ā€˜, ehren, achten, würdigen und verehren sie ihn dennoch nicht.

Taṁ kissa hetu? Warum ist das so?

Tathāhissa, bhikkhave, viññū sabrahmacārī te pāpake akusale dhamme appahīne samanupassanti. Weil seine vernünftigen geistlichen Gefährten sehen, dass er diese schlechten, untauglichen Eigenschaften nicht aufgegeben hat.

Seyyathāpi, bhikkhave, assakhaįø·uį¹…kassa kiƱcāpi evaṁ icchā uppajjeyya: Wie wenn ein wildes Fohlen wünschen würde:

ā€˜aho vata maṁ manussā ājānÄ«yaį¹­į¹­hāne į¹­hapeyyuṁ, ājānÄ«yabhojanaƱca bhojeyyuṁ, ājānÄ«yaparimajjanaƱca parimajjeyyun’ti, atha kho naṁ manussā na ceva ājānÄ«yaį¹­į¹­hāne į¹­hapenti na ca ājānÄ«yabhojanaṁ bhojenti na ca ājānÄ«yaparimajjanaṁ parimajjanti. ā€šDass mich doch die Menschen an die Stelle eines Vollblüters setzen würden, mir das Futter eines Vollblüters geben und mich wie einen Vollblüter pflegen würden!ā€˜ Dennoch würden die Menschen es nicht an die Stelle eines Vollblüters setzen, ihm das Futter eines Vollblüters geben oder es wie einen Vollblüter pflegen.

Taṁ kissa hetu? Warum ist das so?

Tathāhissa, bhikkhave, viññū manussā tāni sāṭheyyāni kūṭeyyāni jimheyyāni vaį¹…keyyāni appahÄ«nāni samanupassanti. Weil vernünftige Menschen sehen würden, dass es seine Tricks, Bluffs, Listen und Finten nicht aufgegeben hat.

Evamevaṁ kho, bhikkhave, evarūpassa bhikkhuno kiñcāpi evaṁ icchā uppajjeyya: Ebenso ist es mit einem solchen Mönch. Selbst wenn er vielleicht wünscht:

ā€˜aho vata maṁ sabrahmacārÄ« sakkareyyuṁ garuṁ kareyyuṁ māneyyuṁ pÅ«jeyyun’ti, atha kho naṁ sabrahmacārÄ« na ceva sakkaronti na garuṁ karonti na mānenti na pÅ«jenti. ā€šDass mich doch meine geistlichen GefƤhrten ehren, achten, würdigen und verehren würden!ā€˜, ehren, achten, würdigen und verehren sie ihn dennoch nicht.

Taṁ kissa hetu? Warum ist das so?

Tathāhissa, bhikkhave, viññū sabrahmacārī te pāpake akusale dhamme appahīne samanupassanti. Weil seine vernünftigen geistlichen Gefährten sehen, dass er diese schlechten, untauglichen Eigenschaften nicht aufgegeben hat.

Idha pana, bhikkhave, bhikkhu na adhikaraṇiko hoti, adhikaraṇasamathassa vaṇṇavādÄ«. Als NƤchstes bringt da ein Mƶnch keine disziplinarischen Angelegenheiten auf und lobt es, disziplinarische Angelegenheiten beizulegen.

Yampi, bhikkhave, bhikkhu na adhikaraṇiko hoti adhikaraṇasamathassa vaṇṇavādÄ«, ayampi dhammo piyatāya garutāya bhāvanāya sāmaƱƱāya ekÄ«bhāvāya saṁvattati. Diese Eigenschaft führt zu Zuneigung, Achtung, WertschƤtzung, Eintracht und Einigkeit.

Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu sikkhākāmo hoti, sikkhāsamādānassa vaṇṇavādÄ«. Dann will sich da ein Mƶnch schulen und lobt es, die Schulung zu unternehmen. …

Yampi, bhikkhave, bhikkhu sikkhākāmo hoti sikkhāsamādānassa vaṇṇavādÄ«, ayampi dhammo piyatāya garutāya bhāvanāya sāmaƱƱāya ekÄ«bhāvāya saṁvattati.

Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu appiccho hoti, icchāvinayassa vaṇṇavādÄ«. Dann ist da ein Mƶnch genügsam und lobt es, sich von Wünschen loszumachen. …

Yampi, bhikkhave, bhikkhu appiccho hoti icchāvinayassa vaṇṇavādÄ«, ayampi dhammo …pe… ekÄ«bhāvāya saṁvattati.

Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu akkodhano hoti, kodhavinayassa vaṇṇavādÄ«. Dann ist da ein Mƶnch nicht reizbar und lobt es, sich von Zorn loszumachen. …

Yampi, bhikkhave, bhikkhu akkodhano hoti kodhavinayassa vaṇṇavādÄ«, ayampi dhammo …pe… ekÄ«bhāvāya saṁvattati.

Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu amakkhÄ« hoti, makkhavinayassa vaṇṇavādÄ«. Dann verunglimpft da ein Mƶnch andere nicht und lobt es, sich vom Verunglimpfen loszumachen. …

Yampi, bhikkhave, bhikkhu amakkhÄ« hoti makkhavinayassa vaṇṇavādÄ«, ayampi dhammo …pe… ekÄ«bhāvāya saṁvattati.

Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu asaį¹­ho hoti, sāṭheyyavinayassa vaṇṇavādÄ«. Dann ist da ein Mƶnch nicht verschlagen und lobt es, sich von Verschlagenheit loszumachen. …

Yampi, bhikkhave, bhikkhu asaį¹­ho hoti sāṭheyyavinayassa vaṇṇavādÄ«, ayampi dhammo …pe… ekÄ«bhāvāya saṁvattati.

Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu amāyāvÄ« hoti, māyāvinayassa vaṇṇavādÄ«. Dann ist da ein Mƶnch nicht hinterhƤltig und lobt es, sich von HinterhƤltigkeit loszumachen. …

Yampi, bhikkhave, bhikkhu amāyāvÄ« hoti māyāvinayassa vaṇṇavādÄ«, ayampi dhammo …pe… ekÄ«bhāvāya saṁvattati.

Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu dhammānaṁ nisāmakajātiko hoti, dhammanisantiyā vaṇṇavādÄ«. Dann gibt da ein Mƶnch auf die Lehren acht und lobt es, auf die Lehren achtzugeben. …

Yampi, bhikkhave, bhikkhu dhammānaṁ nisāmakajātiko hoti dhammanisantiyā vaṇṇavādÄ«, ayampi dhammo …pe… ekÄ«bhāvāya saṁvattati.

Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu paį¹­isallÄ«no hoti, paį¹­isallānassa vaṇṇavādÄ«. Dann zieht sich da ein Mƶnch zur Klausur zurück und lobt die Klausur. …

Yampi, bhikkhave, bhikkhu paį¹­isallÄ«no hoti paį¹­isallānassa vaṇṇavādÄ«, ayampi dhammo …pe… ekÄ«bhāvāya saṁvattati.

Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu sabrahmacārÄ«naṁ paį¹­isanthārako hoti, paį¹­isanthārakassa vaṇṇavādÄ«. Dann ist da ein Mƶnch gastfreundlich zu seinen geistlichen GefƤhrten und lobt die Gastfreundschaft.

Yampi, bhikkhave, bhikkhu sabrahmacārÄ«naṁ paį¹­isanthārako hoti paį¹­isanthārakassa vaṇṇavādÄ«, ayampi dhammo piyatāya garutāya bhāvanāya sāmaƱƱāya ekÄ«bhāvāya saṁvattati. Diese Eigenschaft führt zu Zuneigung, Achtung, WertschƤtzung, Eintracht und Einigkeit.

Evarūpassa, bhikkhave, bhikkhuno kiñcāpi na evaṁ icchā uppajjeyya: Selbst wenn ein solcher Mönch niemals wünscht:

ā€˜aho vata maṁ sabrahmacārÄ« sakkareyyuṁ garuṁ kareyyuṁ māneyyuṁ pÅ«jeyyun’ti, atha kho naṁ sabrahmacārÄ« sakkaronti garuṁ karonti mānenti pÅ«jenti. ā€šDass mich doch meine geistlichen GefƤhrten ehren, achten, würdigen und verehren würden!ā€˜, ehren, achten, würdigen und verehren sie ihn dennoch.

Taṁ kissa hetu? Warum ist das so?

Tathāhissa, bhikkhave, viññū sabrahmacārī te pāpake akusale dhamme pahīne samanupassanti. Weil seine vernünftigen geistlichen Gefährten sehen, dass er diese schlechten, untauglichen Eigenschaften aufgegeben hat.

Seyyathāpi, bhikkhave, bhaddassa assājānīyassa kiñcāpi na evaṁ icchā uppajjeyya: Wie wenn ein erlesenes Vollblutpferd niemals wünschen würde:

ā€˜aho vata maṁ manussā ājānÄ«yaį¹­į¹­hāne į¹­hapeyyuṁ, ājānÄ«yabhojanaƱca bhojeyyuṁ, ājānÄ«yaparimajjanaƱca parimajjeyyun’ti, atha kho naṁ manussā ājānÄ«yaį¹­į¹­hāne ca į¹­hapenti ājānÄ«yabhojanaƱca bhojenti ājānÄ«yaparimajjanaƱca parimajjanti. ā€šDass mich doch die Menschen an die Stelle eines Vollblüters setzen würden, mir das Futter eines Vollblüters geben und mich wie einen Vollblüter pflegen würden!ā€˜ Dennoch würden die Menschen es an die Stelle eines Vollblüters setzen, ihm das Futter eines Vollblüters geben und es wie einen Vollblüter pflegen.

Taṁ kissa hetu? Warum ist das so?

Tathāhissa, bhikkhave, viññū manussā tāni sāṭheyyāni kūṭeyyāni jimheyyāni vaį¹…keyyāni pahÄ«nāni samanupassanti. Weil vernünftige Menschen sehen würden, dass es seine Tricks, Bluffs, Listen und Finten aufgegeben hat.

Evamevaṁ kho, bhikkhave, evarūpassa bhikkhuno kiñcāpi na evaṁ icchā uppajjeyya: Ebenso ist es mit einem solchen Mönch. Selbst wenn er niemals wünscht:

ā€˜aho vata maṁ sabrahmacārÄ« sakkareyyuṁ garuṁ kareyyuṁ māneyyuṁ pÅ«jeyyun’ti, atha kho naṁ sabrahmacārÄ« sakkaronti garuṁ karonti mānenti pÅ«jenti. ā€šDass mich doch meine geistlichen GefƤhrten ehren, achten, würdigen und verehren würden!ā€˜, ehren, achten, würdigen und verehren sie ihn dennoch.

Taṁ kissa hetu? Warum ist das so?

Tathāhissa, bhikkhave, viññū sabrahmacārÄ« te pāpake akusale dhamme pahÄ«ne samanupassantÄ«ā€ti. Weil seine vernünftigen geistlichen GefƤhrten sehen, dass er diese schlechten, untauglichen Eigenschaften aufgegeben hat.ā€œ

Sattamaṁ.
PreviousNext